Det har gått ett tag sen jag gjorde ett inlägg. Till och med lite mer än 2 veckor. Men jag har lite att prata om. 

   Vi har börjat att dra igång träningen på Eu och Seger igen efter lite mer än 1 månads vila.Vi började redan sista helgen i November. Då gick det bra. Eu var så pigg så hon inte ens visste vad hon höll på med. Seger joggade på i gåspring takt ungefär. Hon ville hellre gå i hagen och få mat istället för att vara ute och springa. Men hon skötte sig, Den Gången. 

   Sen förra helgen (2:a advent) körde jag dom igen. Jag började med Eu på lördagen. Jag var lite lat den dagen så jag körde ut när det var becksvart ute. Då var klockan ändå inte mer än 17.00 ungefär. Men hon var dutig och vi träffade inte på några älgar. Sen blev det söndag och jag körde ut med Seger. Hon var jätte snäll i stallgången, för en gångs skull. Hon gjorde inge fel. Bara stog där. Hon var i och för sig jätte sur men hon stog stil. Hon stog nog säkert och tänkte över vad hon skulle hitta på. Tro mig, hon gjorde det. När jag körde ut gick det i början bra, men sen kom vi ut på vägen och så tvärstannade hon. Hon bara stog där med öronrn framåt och kolla på mig. Mitt i vägen. Det först jag tänkte på va, vad hpller hästen på med? Det är ju inget i skogen? Hon såg ju inte ut att ha ont någon stans? Vad är fel? Jag smackade, använde spöt, puttade på vagnen, men häten rör sig inte. Hon bara står och glor på mig med öronen frammåt. Så jag vände och körde åt andra hållet. Vi kom 100 m. Så gjorde hon desamma. Stanna och glodde på mig glatt.. Så jag fick hjälp av mamma. Så vi tog en lång pinne ifrån kogen för att kunna nå fram till rumpan (vilket jag inte gjorde innan). Så kom jag 300 meter. Sen möte vi en av dom som bor på gården. Han var ute och gick med sin hund och var på väg hem. Och vissa vet nog inte hur mycket Seger älskar hundar. Så hon höll mer koll på hunden än sig själv. Så han följde med en liten bit med sin hund. OCh helt plötsligt går Seger ner på knä och är nära på att gööra en kullebytta med vagn och allt, för att hon hade mer koll på den roliga hunden än sina ben. Men inge fel på hennes ben. Utan det var bara upp igen och inspektera den där roliga hunden igen. Sen när han vände och gick hem igen med sin hund, började hon igen. Hon skulle absolut inte gå. Men så kome en nedförsbacke, och livet vart just roligare tyckte Seger. För nu kunde hon äntligen springa utan att dra på tunga mig. Så hon sprang fort hela vägen hem, tills vi kom till ett par hästar som bor precis grannar med oss. Då ville hon inte springa fort längre, då var hästarna intressanta. Och samtidigt som hon såg dom, såg hon Eu och alla hästarna som bor i stallet. Så varför springa när man måste kolla på dom?

   Jag blir totalt förbannad på den här jobbiga hästen. Hon är så bestämd! Men sen när hon väl vill så går det hur fort som helst. Fattar lixom inte.

 

Men vi får väll se hur hon är i helgen då. Förhoppningsvis får vi tillbaka våra hjul till sulkysarna. Så mamma och jag kan köra dom tillsammans. För medans sulkysarna är på lagning har vi bara en stor och tung speedcart, som Seger tydligen inte gillar längre. Haha... Men men. 

Hare så bra så länge så får vi se när jag skriver nästa gång ;)

 

Ni får en bild på Seger sålänge :)

Allt är nytt och glad första advent även fast det var igår! Uppdaterar imorgon! :)